Kan senaten tvinga Trump att vittna?

Av: TT

Publicerad: 12 februari 2021 kl. 12.01

1 av 3 | Foto: Evan Vucci/AP/TT

USA:s expresident Donald Trump.

Den historiska riksrätten mot expresident Donald Trump är i full gång.

Men vad handlar det egentligen om – och vad kan den få för konsekvenser?

Vad gäller riksrättsprocessen?

Det demokratledda representanthuset röstade igenom riksrättsåtalet mot dåvarande president Donald Trump den 13 januari, en vecka efter den dödliga stormningen av kongressbyggnaden Kapitolium. Det består bara av en åtalspunkt: anstiftan till uppror. Demokraterna hävdar att Trump, genom sina upprepade påståenden om valfusk och sitt eldiga tal kort före kongressattacken, eggade sina anhängare att genomföra stormningen.

Varför just riksrätt?

Riksrätt anförs ofta som rätt väg att lagföra just en president, åtal för mer ”vanliga” brott brukar få vänta så länge han eller hon innehar ämbetet. Riksrättsanklagelser kan enligt grundlagen utfärdas av representanthuset om det finns misstankar om ”förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser” – vilket Demokraterna anser att anstiftan till uppror är. Det är alltid senaten som agerar domstol i riksrättsärenden.

Om en president fälls i riksrätt avsätts han eller hon, men Trump har ju redan avgått. Så vad är egentligen syftet?

Demokraterna anser att stormningen av Kapitolium var så allvarlig att de ändå vill markera mot Donald Trump. Plus, argumenterar åklagarsidan, utan åtal skulle ett prejudikat skapas som säger att presidenter kan begå allvarliga brott de sista veckorna av sin mandatperiod utan att straffas. Men Republikanerna i allmänhet och Trumps försvar i synnerhet hävdar att det strider mot grundlagen att ställa en redan avgången president inför riksrätt. Grundlagsexperter tvistar om hur det förhåller sig.

Dessutom: om en person fälls i riksrätt kan senaten rösta om att förbjuda denne från att i framtiden inneha en folkvald position. Ett sådant förbud skulle Demokraterna gärna se gentemot Trump.

Kan senaten rösta om ett sådant hinder även om Donald Trump inte fälls?

”Grundlagen är inte helt tydlig på den frågan, men den verkar antyda att en president måste fällas innan senaten kan straffa, eller avsätta, denne. De tre federala domare som förbjudits från att verka federalt hade först fällts och avsatts i riksrätt”, skriver statsvetaren Rob Speel, statsvetare vid Pennsylvania State University, till TT som svar på frågan.

Men, påpekar Speel, inför riksrätten har även en paragraf i det 14:e grundlagstillägget förts fram. I den heter det att alla statsanställda som varit inblandade i uppror eller revolt mot USA:s ledning diskvalificeras från att tjäna (styret) igen. Tillägget godkändes 1868 efter inbördeskriget och syftade till att hindra (slaverivänliga) sydstatsanhängare från att ta plats i landets styre. Det är oklart hur eller om det kan användas mot en expresident 150 år senare.

Många republikaner anser att åtalet är grundlagsvidrigt. Kan Högsta domstolen avgöra om så är fallet?

”Nej. Högsta domstolen dömer eller blandar sig aldrig i en riksrättsprocess. Det enda undantaget är att dess chefsdomare sitter som ordförande om rättegången rör en sittande president”, skriver Speel.

Beslutet är således helt upp till senaten. Det illustrerar ytterligare att riksrättsprocessen är politisk, inte juridisk.

Donald Trump har nekat till Demokraternas begäran om ett edsvuret vittnesmål. Kan senaten tvinga honom att vittna?

Ja – men det är inte troligt att de gör det. Senaten kan med enkel majoritet rösta för att utfärda en juridiskt tvingande form av stämning, enligt Robert Speel. Men Donald Trumps försvarsadvokater skulle bekämpa en sådan med näbbar och klor vilket skulle dra ut rejält på riksrättsprocessen. Det är inte i Demokraternas intresse eftersom de parallellt vill stötta den nytillträdde presidenten Joe Biden genom att i senaten godkänna hans ministrar och behandla lagstiftning.

Så hur kommer det att gå?

Mycket tyder på att Donald Trump frias. För att fälla en person i riksrätt krävs att två tredjedelar av de närvarande senatorerna röstar för fällande dom, vilket är mycket osannolikt.

När senaten höll en votering om huruvida processen är i enlighet med grundlagen eller inte röstade alla 50 demokrater samt sex republikaner för. Det innebär att riksrätten fortgår, men det ger också en fingervisning om slutvoteringen i skuldfrågan.

För republikanska senatorer som är oroliga för att stöta sig med den fortfarande mycket mäktige Donald Trump är det sannolikt bekvämt att ange att riksrätten bryter mot grundlagen. Därigenom slipper de ta ställning till sakfrågan om expresidentens agerande.

Oavsett utgång har Trump skrivit in sig i historieböckerna som den ende president att ställas inför riksrätt två gånger. 2019-2020 anklagades han för att ha pressat Ukrainas ledning för egen politisk vinning, ett åtal som han friades från.

Publicerad: 12 februari 2021 kl. 12.01

Läs artikeln här!

Läs artikeln här!

Leave a reply

error: Content is protected !!