Mattias eftersöks på fel plats?

Jag gillar inte att skriva scenarion kring försvunna människor, men gör det ibland i alla fall. Jag gör det för att “det mest troliga” inte är en möjlighet hos polisen som leder utredning och sökande. Mattias mamma har bett (som i bedjande) att DNA-testa en strumpa från ett skogsparti och en topptränad spårhund, har markerat åt samma håll och längre, men polisen säger nej!

Det handlar inte om kostnad, ett DNA-test kostar under 100-lappen idag, till skillnad från 2006 då det kostade 2000 kr, så det kan inte vara en ekonomisk fråga (även om 2000kr säkert är något mamman är villig att betala själv för svar). Eftersom hunden dessutom markerade genom skogen mot riksväg 25 och inte mot ån, men hundarna i ån markerade mot väg 25 i ån, har vi en om än så liten riktning och ny möjlighet.

Det jag ännu inte förstått är varför Mattias är ute och går utan skor och vinterkläder mitt i vintern.

Tillbaka till varför polisen har valt att inte kolla strumpan. Förundersökningsledaren Christina Severinsson säger att misstanke om människorov är nedlagd, som orsak nr 1 och 2, eftersom hotbild mot pojken inte kan styrkas eller brott kan påvisas (han existerar ju liksom inte), så innebär strumpan inget värde för utredningen.

  1. Här kommer vi till ett känsligt läge och jag ska testa något jag inte har gjort förut. Jag ska psykoanalysera Christina Severinsson genom endast hennes offentliga yttringar! Christina är i grunden möjligtvis narcissit men mer psykopat, kanske tekniker med högt prestigetänk.

2. Psykopaten gör henne klippt och skuren för roller man får slåss för, i ett yrke där mänskliga offer förekommer dagligen. Offren kan komma från myndighetsutövning och tjänstemän som gått över till fel sida, kriminella gäng, stölder, mord, kidnappningar, våldtäkter, bilolyckor mm. Den dagliga dosen för någon som jämför masochism vid “inslag” av våld. -I min värld en iskall människa, surfande i skalet runt mörkret!

Okay, vi har två punkter och genom dessa punkter ska jag fabulera/gissa/ponera/hitta på, varför utredningen inte kommit längre.

  1. Severinsson gillar inte att bli styrd, hon har sagt vad som gäller och enligt rutiner och regler är det hon som bestämmer. Anekdot, jag pratade med en polis från rättspsyk (ett par år sedan) och enligt henne kör man “fejk-it til you make-it” inom polis, rättspsyk och kriminalvård. Du förväntas att verka tuff och kunnig fast du inte vet ett skit och är rädd som fan.
  2. Severinsson drar en parallell mellan fynd på möjlig brottsplats och påstående om möjligt brott, vilket är oerhört fyrkantigt då det enda vi behöver strumpan till, är för en riktning och fysisk startpunkt! Hon avfärdar strumpan och hundens markerande genom skogen.
  3. Severinsson nekar till att testa strumpan och kolla hundens spår från dag ett, framför att testa strumpan för en kostnad av 100 kr, för att lugna mamman vars inre slits itu i ovissheten.

Detta sammanlagt styrker min psykoanalys av Christina. Jag förstår inte alls hennes resonemang att inte testa strumpan då den för faktum kan vara Mattias! Ifall den är Mattias och hunden hade rätt från början, då har Christina drivit utredningen åt fel håll redan från start och därför orsakat Mattias orsakat onödigt lidande, vilket jag anser hon gör ändå.

Vad vi vet om Mattias är att han var på festen vid en tidpunkt, det är allt! All vidimering är oegentlig och icke bärande för att ta beslut om “icke misstanke om brott”. Även en kriminell med drottningens juveler i kallingarna kan påstå att de alltid varit där, utan det fysiska beviset, finns ingen utredning. Därför är det mer än märkligt, väldigt tydliga tecken på prestige, att neka det absolut enda möljiga evidensmaterialet som kan sätta en startpunkt på kartan!

/Christine

Läs artikeln här!

Leave a reply

error: Content is protected !!