Så lika är spanska sjukan och covid-19

Det är inte klarlagt exakt hur och när utbrottet av spanska sjukan började. Men vid någon tidpunkt överfördes det nya H1N1 viruset från fåglar till människor. Förloppet, från när viruset fick fäste och spred sig mellan människor, gick sedan i en rasande takt och kunde smitta ner en stad på några veckor.

– Den första vågen våren 1918 var ganska mild. Men sedan började soldaternas hemresor som orsakade en extrem spridning och då kom den tillbaka som en ”killer”, säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och författare till boken ”Pandemi – myterna, fakta, hoten”.

Björn Olsen har även profilerat sig i debatten om coronapandemin och varit kritisk mot den svenska strategin där han velat se hårdare och fler restriktioner för att hindra smittspridningen.

En influensaepidemi uppstår när ett nytt virus har utvecklats genom mutationer i ett virus arvsmassa. Människan saknar skydd mot det nya smittämnet som sprider sig snabbt.

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och författare till boken ”Pandemi – myterna, fakta, hoten”.
Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och författare till boken ”Pandemi – myterna, fakta, hoten”. Foto: Fredrik Funck

USA har pekats ut som ursprunget till spanska sjukan; att de amerikanska soldaterna förde med sig viruset till Europa under första världskriget. En annan teori är att kinesiska arbetare som hjälpte till att gräva skyttegravar åt de allierade kan ha fört med sig smittan. När de stridande soldaterna sedan återvände hem vid krigsslutet tog de med sig viruset som snabbt fick fäste i Europa och resten av världen.

– Spanska sjukan kom när folk rörde sig över hela jorden och tog med sig viruset samtidigt som det muterade i september 1918. När det slog till på tre kontinenter fick det ödesdigra konsekvenser, säger Björn Olsen.

Pandemin härjade som värst från våren 1918 fram till sommaren 1920. Uppskattningsvis infekterades 500 miljoner personer, och mellan 15 och 30 miljoner avled. Bara i Sverige dog 38.000 människor.

Björn Olsen liknar smittspridningen vid en våg i fyra faser.

– Många dog och blev svårt sjuka i början av pandemin. Sedan mattades smittspridningen av under hösten och vintern. Våg tre blev mildare och i våg fyra hade viruset flyttat ut till isolerade områden som inte hade drabbats tidigare.

I befolkningar som tidigare levt isolerat slog influensan till med förödande kraft, till exempel Arjeplog i Norrlands inland. Besökare på ortens välbesökta vintermarknad 1920 tog med sig viruset ut i det glesbefolkade området och smittade folk på gårdarna.

– När det väl slog till fick det våldsamma konsekvenser, i vissa samhällen i Alaska och på Grönland var dödligheten hundra procent, säger Björn Olsen.

Till skillnad från coronapandemin drabbade spanska sjukan främst de mellan 20 och 40 år.
Till skillnad från coronapandemin drabbade spanska sjukan främst de mellan 20 och 40 år. Foto: TT

Åtgärderna för att hejda smittspridningen av spanska sjukan för hundra år sedan liknar de som präglar livet under den rådande coronapandemin. Folk uppmanades att undvika folksamlingar och antalet passagerare på tåg och spårvagnar begränsades. Skolor stängdes liksom offentliga miljöer som biografer, biljardhallar och teatrar. Människor började även bära munskydd på vissa håll.

Till skillnad från coronapandemin drabbade spanska sjukan främst unga människor i åldern 20–40 år. Äldre klarade sig däremot bättre. Enligt Björn Olsen är förklaringen influensan ryska snuvan som härjade i slutet av 1800-talet. De äldre som hade varit med om ryska snuvan hade ett visst grundskydd mot spanska sjukan, vilket de unga saknade.

Covid IVA avdelning på Östra Sjukhuset.
Covid IVA avdelning på Östra Sjukhuset. Foto: Björn Larsson Rosvall /TT

Trots att det finns flera likheter mellan dagens coronapandemi och utbrottet av spanska sjukan för hundra år sedan är det två helt olika influensavirus.

– Coronaviruset är något helt annat med en helt egen familj. Det är lika mycket släkt med influensavirus som vi är med älgar. Man kan inte klumpa ihop alla influensavirus, säger Björn Olsen.

Att spanska sjukan ebbade ut 1920 följer en vanlig utveckling för influensavirus: Ju längre ett influensavirus finns i en viss grupp, desto mindre dödlig blir sjukdomen. Viruset är som mest virulent, eller lättast överförbart, när det först bryter ut och därefter försvagades det generellt.

Samtidigt har viruset från spanska sjukan legat kvar under radarn och varit prototypen för de andra pandemierna som drabbat världen, som Asiaten och Hongkonginfluensan. Björn Olsen förklarar att det har blivit ett virus som det har hängts på nya virus, vilket gjort att det har ändrat karaktär. Ungefär som chassit på en bil som fick nytt innehåll.

– När viruset kommit fram i historien fick det in nya gener. Vårt immunförsvar kände då inte igen det utan uppfattade det som främmande. Det blir ett nytt virus fast det är från början ett virus av spanska sjukan som har muterat.

Kan coronaviruset sars-cov2 också bli ”snällare” med tiden och ändå finnas kvar?

– Ja, men de kan ta rätt lång tid. Spanskan höll på i 2,5 år innan den lugnade ner sig. Det här kommer att ta tid, det finns inga quick-fix när det gäller en pandemi, säger Björn Olsen.

Coronaviruset sars-cov-2 följer inte givna mönster, vilket enligt Björn Olsen har gjort det svårt att förutspå. Det verkar inte sprida sig brett i befolkningen som spanska sjukan och ge flockimmunitet. I stället smittar det i strängar och kluster och i vissa fall verkar de som varit sjuka tappa sina antikroppar. Därför räcker det inte att tänka flockimmunitet för att trycka tillbaka det nya coronavirusets framfart, menar Björn Olsen.

– Med ett vaccin kan man få upp immuniteten och flera länder trycker nu plattan i botten och ska massvaccinera sin befolkning. Ju fler som blir immuna desto färre blir sjuka.

Massvaccineringen mot covid-19 kan hejda coronapandemin.
Massvaccineringen mot covid-19 kan hejda coronapandemin. Foto: Frank Hoemann/SVEN SIMON

Kan influensautbrottet 1918 säga något om hur vår nuvarande pandemi kan sluta?

– Det vi har i dag som de inte hade då är möjligheten att shoppa vaccin för att kunna kupera den här pandemin. Det är den moderna tidens framsteg; att vi har vaccin och har kunnat skapa det på nolltid och med extremt högt skyddsvärde, runt 90 procent. Så med vaccin kan vi få upp immuniteten.

När vi kan vara tillbaka i ett normalläge beror på flera faktorer, inte minst i vilken takt massvaccineringen kommer att ske, enligt Björn Olsen. Sommaren 2021 kan bli vändpunkten då coronapandemin börjar släppa sitt grepp i Sverige, och nästa jul kan vi förhoppningsvis få fira med nära och kära igen, tror han.

– Årets julafton kan vi spola ner. Men nästa år är den nog mer normal. Då kommer vi ha cornonan flytande under ytan. Viruset kommer leva kvar men det kommer inte leva kvar med samma raseri. Alla pandemiska introduktioner är besvärliga och långa men på ett sätt har vi genomgått en förändring i världen genom att vi har skapat vaccin så otroligt fort och det ska man uppmärksamma, säger Björn Olsen.

Läs mer:

Under spanska sjukan skickades barnen till skolan – det räddade dem

Hundra år sedan den dödligaste influensan slog till

103-åriga Dagmar överlevde spanska sjukan – tror vi klarar corona

Läs artikeln här!

Läs artikeln här!

Leave a reply

error: Content is protected !!