Svensk kommun först med unik grön tankstation

Vätgas har på kort tid seglat upp som den energibärare som ska rädda klimatet, både internationellt och här i Sverige. EU pekade i somras ut vätgas som central för att nå klimatmålen. Flera länder har redan tagit fram vätgasstrategier. I förra veckan meddelade Sveriges regering att den ska ge myndigheter i uppdrag att ta fram underlag till en svensk strategi för vätgas.

Men redan innan den blev så hajpad internationellt hade grön vätgas, den som framställs av förnybara bränslen, en nyckelroll när Mariestad satsade för att bli en hållbar framtidskommun.

Kommunen är bland annat först i världen med en tankstation för grön vätgas som är ”off grid”, utan uppkoppling mot elnätet. Det byggs också en förskola som med hjälp av liknande system ska bli Sveriges första förskola som är självförsörjande på energi. Det utreds även om vätgas ska ersätta dieseln på Kinnekulletåget.

– Vi har världens första självförsörjande tankstation med vätgas för att vi ska visa att det går att göra en klimatomställning med ny teknik, säger Johan Abrahamsson kommunalråd (M)

Mariestads kommunalråd Johan Abrahamsson (M).

Bild 1 av 4 Mariestads kommunalråd Johan Abrahamsson (M).

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Projektledare Susanné Wallnér och kommunalrådet Johan Abrahamsson (M).

Bild 2 av 4 Projektledare Susanné Wallnér och kommunalrådet Johan Abrahamsson (M).

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Projektledare Susanné Wallnér och kommunalrådet Johan Abrahamsson (M).

Bild 3 av 4 Projektledare Susanné Wallnér och kommunalrådet Johan Abrahamsson (M).

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Kommunalrådet Johan Abrahamsson (M) och projektledare Susanné Wallnér.

Bild 4 av 4 Kommunalrådet Johan Abrahamsson (M) och projektledare Susanné Wallnér.

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Vätgasmacken är strategiskt placerad vid E20, strax utanför tätorten. Vätgasen kommer från vatten som består av väte och syre, genom att tillföra elektrisk energi delar man upp det i vätgas och syrgas. Tekniken kallas elektrolys och har varit känd länge. Att förnybar el på senare tid har blivit mycket billigare är det som gör grön vätgas attraktivt och konkurrenskraftigt mot andra energibärare.

I Mariestad producerar solcellerna intill tankstationen den energi som används i den apparat, elektrolysör, som används för att från vanligt kranvatten få fram syrgas och vätgas. Tankstationen är unik, det är den enda i världen där vätgasproduktionen sker på plats.

Totalt finns i Sverige fem vätgasmackar. Norge har mer än dubbelt så många, nio stycken, enligt organisationen Vätgas Sverige.

Det som gör grön vätgas, den vätgas som framställs av förnybara bränslen, så intressant i klimatomställningen är att utsläppen endast består av vattenånga.

Bilar som drivs av vätgas är en slags elbil, men i stället för att elen kommer från ett batteri som laddas upp tankas bilen med vätgas som sedan i en bränslecell omvandlas till el som driver bilen.

Många, bland annat regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige, ser fossilfri vätgas som en lösning för att få ner utsläppen från långväga transporter. Att tanka vätgas går fortare än att ladda batterier vilket skulle göra det mer effektivt att köra tunga transporter långa sträckor. Volvo AB och Daimler har ingått ett samarbete om vätgasdrift och Scania testar prototyper av vätgaslastbilar.

Mariestads kommun har i nuläget 14 vätgasbilar i sin bilpark, de används bland annat av hemtjänsten när de kör runt till sina brukare. Totalt har kommunen cirka 90 bilar.

Än så länge är inte satsningen på tankstationen lönsam. Men vätgasbilarna är billigare att köra än de fossildrivna bilarna som används i dag så på sikt räknar kommunen med att satsningen ska löna sig.

– Bekymret är att det är svårt att få tag i bilar. Vi byter ut våra bilar successivt, om två år kan vi vara uppe i 35–40 bilar, då blir det en vinst för skattebetalarna, säger Johan Abrahamsson.

Förutom att vara drivmedel till kommunens bilar kan överskott av solenergi lagras med hjälp av vätgas och användas som reservkraft på nätet när solen inte lyser.

Vätgasmacken är en del i konceptet ”Electrivillage”, kommunens satsning på att ta täten och arbeta för hållbarhet och nå klimatmålen i Parisavtalet.

Allt startade 2015, eller snarare tvingades fram, i ett läge där kommunen befann sig i en negativ spiral. Ortens stora arbetsgivare, Electrolux, hade under flera år skurit ner antalet anställda och slutligen helt lagt ned sin verksamhet, invånare flyttade ut. Mariestad var tvungen att hitta på något för att vara attraktivt och locka nya arbetstillfällen. Kommunens lösning blev att satsa på hållbarhet och nya branscher.

– Vi behövde få ny industri till stan men ingen var intresserad av industrimark. Vi tänkte att ny teknik kan leda till att ny industri växer fram, samtidigt hade regeringen en ambition att stötta lokala små testbäddar för att ställa om industrin mot hållbara lösningar. Vi knöt ihop de delarna i konceptet Electrivillage.

Susanné Wallnér.

Bild 1 av 2 Susanné Wallnér.

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Projektledare Susanné Wallnér och kommunalrådet Johan Abrahamsson (M).

Bild 2 av 2 Projektledare Susanné Wallnér och kommunalrådet Johan Abrahamsson (M).

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Susanné Wallnér är kommunens utvecklingsstrateg med ansvar för olika delprojekt med hållbarhetsprofil riktade mot näringslivet:

– Det har blivit ett varumärke för kommunen. Intresset är väldigt stort, många hör av sig och vill veta mer om vad vi gör. Innan coronapandemin hade vi över hundra grupper från kommuner och företag som kom på studiebesök, säger hon.

– Hade det här varit tio år tidigare hade det kanske varit en flopp, men nu är marknaden mogen, nu strävar alla åt det här hållet. De senaste åren har vi märkt stor skillnad i intresset både från allmänhet och branscher.

Ett delprojekt är en förskola som just nu byggs och beräknas vara i drift om ett år. Med ett liknande system som på tankstationen ska solceller på taket producera el och överskottet lagras i form av vätgas som produceras i ett servicehus en bit ifrån själva förskolebyggnaden. Under vintern används vätgasen för drift och uppvärmning. Det blir den första förskolan i Sverige som i princip kommer att vara bortkopplad från elnätet.

– Det ska bli ett hus som producerar mer energi än det gör av med. Vi kommer att ha så mycket solpaneler på taket så att den elen vi inte själva lagrar för vintern kan levereras ut på nätet, säger Johan Abrahamsson.

– Det är ett naturligt steg att förskoleeleverna får ta del av klimatarbetet. Vi har jobbat mycket med barn i de lägsta åldrarna, de är viktiga eftersom de är framtiden.

En förstudie för att se om vätgas skulle kunna användas på Kinnekulletåget pågår. Järnvägen, som har kallats Sveriges vackraste tågresa, trafikerar sträckan Håkanstorp – Hallsberg och loken är i nuläget dieseldrivna. Den har i omgångar varit hotad av nedläggning men hittills har den klarat sig.

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Med hjälp av EU-stöd pågår nu ett projekt med flera inblandade parter, bland andra ett tyskt företag och Västra Götalandregionen som ansvarar för trafiken. Studenter från KTH har också varit med och skissat på lösningar.

– Vi tittar på att göra en innovativ variant där man kan tanka både tågen och tunga fordon längs sträckan. Med vätgas skulle tågen bli lite snabbare och om vi löser det här kan vi få en pendlingsmöjlighet från Göteborg till Örebro, säger Susanné Wallnér.

Fler områden finns att titta på och det finns mer planer för framtiden.

– I Europa finns rörledningar för vätgas men den infrastrukturen har vi inte i Sverige. Tillsammans med Sweco tittar vi på att göra vätgasledningar under jord. Vi har ett överskott i tankstationen och vi får många förfrågningar om det här går att använda i hus eller i ett industriområde.

I kommunen är en övervägande majoritet för satsningarna, men det har även funnits viss kritik mot att det är skattepengar som satsas. Det handlar om ungefär 3 miljoner kronor per år.

– Så fort man pratar miljö och klimat är alla intresserade, men det får inte kosta någonting. Vi säger tvärtom – en kommun måste gå i täten och våga satsa. En del projekt kommer inte att flyga men några kommer att göra det, säger Johan Abrahamsson.

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Mariestad är utsett till ett av Sveriges sju biosfärområden av FN-organet Unesco. Enligt Naturvårdsverket är biosfärområden ”pilotområden där nya metoder och ny kunskap testas för att nå en långsiktigt hållbar samhällsutveckling”.  De projekt som nu drivs är i linje med det, anser kommunledningen.

Än så länge är det svårt att säga om projektet har inneburit några mätbara miljö- och klimatvinster. Det beror dels på att satsningen är ny och inte i full drift, dels på att det främsta incitamentet var att vända en negativ utveckling för Mariestad.

– Det här är ett industriprojekt som blev ett miljöprojekt. Vi har valt att Mariestad ska vara en plats för verklighetstester där vi har testat en massa saker som kan leda till att de globala klimatmålen snabbare nås, säger Johan Abrahamsson.

Läs artikeln här!

Läs artikeln här!

Leave a reply

error: Content is protected !!