Upptäckten efter attacken blev en chock

Det har gått tre dagar sedan stormningen av Kapitolium när Bridgette Craighead får en bild i mobilen och hajar till.

Den visar två män i mörka tröjor som gör gester framför en staty. Den ene sträcker ut pekfingret, den andre höjer långfingret.

Det är långt ifrån den mest dramatiska scenen inifrån upploppet i kongressen i Washington den 6 januari. Andra mer brutala bilder visar hur kongressledamöter hukar i bänkarna, eller hur poliser jagas och misshandlas, eller hur en kvinna skjuts och dör.

Men just det här fotografiet träffar Bridgette Craighead som ett slag i ansiktet.

Bridgette Craighead med bilden på polismännen.
Bridgette Craighead med bilden på polismännen. Foto: Pontus Höök

Hon känner igen de båda männen. De är polismän i hennes hemstad Rocky Mount på landsbygden i delstaten Virginia. De har varit i tjänst vid hennes demonstrationer. De har dansat med henne. De har hållit hennes skyltar. Hon trodde att de var hennes vänner.

Hon lägger ut bilden på Facebook.

Skriver männens namn.

Frågar: Ni?

Det var den 3 juni förra året som Black lives matter i Franklin County samlades för första gången. Bridgette Craighead, som är en 30-årig hårfrisörska och ensamstående mamma, höll i megafonen.

Hon hade följt de landsomfattande protesterna mot rasism och polisbrutalitet efter afroamerikanen George Floyds död vid ett polisingripande i Minneapolis den 25 maj, och sett hur människor mobiliserade i andra samhällen runtom i Virginia.

– Jag blev rörd när jag såg vad som hände. Så jag tänkte att vi borde ha en protest, vi också. Jag ringde min kusin och la ut lite information på Facebook, och sedan samlades vi för att göra skyltar. Polisen kom och pratade med oss, och vi försäkrade dem om att vi bara ville ha en fredlig protest, berättar hon.

Läs mer: ”George Floyd dog inte förgäves”

Bronsyn, 4, har gjort en teckning för att visa att han stöder Black lives matter. Mamma Bridgette Craighead är lokal ledare.
Bronsyn, 4, har gjort en teckning för att visa att han stöder Black lives matter. Mamma Bridgette Craighead är lokal ledare. Foto: Pontus Höök

Det kom hundra personer till den första demonstrationen. Främst vita invånare.

– Många i våra familjer var lite rädda eller tyckte att det var slöseri med tid i början. Men protesterna har bara vuxit sedan dess, säger Bridgette Craighead.

Hon fick en mentor i Penny Blue, en något äldre kvinna, som återvänt till Franklin County för att ta hand om sin åldrade pappa, efter att ha gjort karriär i IT-branschen.

När protesterna bröt ut hade Blue precis övertygat den lokala skolstyrelsen om att förbjuda sydstatsflaggan i skolkorridorerna. Nystartade Black lives matter i Franklin County kunde ta nästa steg: Att försöka få bort soldaten som står staty utanför tingshuset, och som ska hedra de män från trakten som stupade, när de slogs för sydstaterna och slaveriet under inbördeskriget på 1860-talet.

– Att placera monumentet på ett museum är inte att radera ut historien, utan att placera historien där den hör hemma, säger Penny Blue.

Hon vet att hon har djupa rötter på landsbygden i Virginia, som ättling till både slavar och – genom övergrepp – traktens slavägare.

Det är flera sekel av spänningar som kommer till ytan, när några kvinnor tar upp kampen mot rasism i Rocky Mount. Bridgette Craighead och hennes vänner har fått vänja sig vid fula gester och nedsättande kommentarer. Ibland bevakas hennes möten på distans av män med vapen.

– Men jag försöker visa kärlek. Jag förstår inte hur de ska kunna hata mig då, säger hon.

Nadine Seiler och Karen Irwin bevakar Black lives matter Plaza i väntan på maktskiftet.
Nadine Seiler och Karen Irwin bevakar Black lives matter Plaza i väntan på maktskiftet. Foto: Pontus Höök

Det var självklart att kampen mot rasism skulle bli ett viktigt tema för den tillträdande presidenten Joe Biden och hans vicepresident, den tidigare åklagaren Kamala Harris. Under de första hundra dagarna vid makten har de bland annat lovat att stärka rösträtten och reformera poliskåren.

Men med stormningen av Kapitolium blir alla frågor om etnicitet och mångfald i USA akuta. Landets månghundraåriga historia av rashat och segregation hamnar i blixtbelysning den 6 januari 2021, när vit makt-rörelsen i USA manifesterar sin styrka. I mobben som försöker belägra kongressen och hotar att lyncha ledande företrädare finns representanter för konspirationsteorin QAnon och högerextrema Proud Boys.

Frågetecknen växer: Hur kunde dessa människor klara att pressa sig förbi polisen och in på Kapitolium? Varför fanns det inte nog med säkerhetspersonal på plats för att stoppa dem? Vad skulle ha hänt om demonstranterna var bruna eller svarta?

Både den före detta presidentfrun Michelle Obama och den tillträdande presidenten Joe Biden drar slutsatsen att demonstranter mot rasism hade bemötts med en helt annan brutalitet.

”Det är oacceptabelt”, skriver Biden på Twitter.

Läs mer: Ilskan växer efter stormningen

Kadia Goba bevakar kongressen för mediebolaget Axios.
Kadia Goba bevakar kongressen för mediebolaget Axios. Foto: Pontus Höök

Det finns en person som kongresspolisen stoppar den här dagen.

Hon heter Kadia Goba och hon kommer till kongressen den 6 januari för att göra sitt jobb, som politisk reporter för mediebolaget Axios.

Hon nekas tillträde den vanliga ingången. Hon måste ta en omväg, och hamnar bland stora skaror av Trumpsupportrar som kommit till Washington.

– Jag blir irriterad. Men jag känner mig inte särskilt hotad, även om jag är en svart kvinna, mitt ibland dem. Jag har varit på många Trumpmöten, säger hon.

Hon tycker att stämningen verkar vara ganska avslappnad.

– Men jag påverkas kanske av att jag inte ser särskilt många barriärer. Det ger mig en falsk förhoppning om att detta inte är så allvarligt.

Hon tar sig till representanthuset för att följa redovisningen av elektorsrösterna, som ska bekräfta att Joe Biden blir USA:s 46:e president.

Medan Kadia Goba rapporterar inifrån Kapitolium försöker mobben utanför ta sig in i Kongressen. Till sist lyckas de.
Medan Kadia Goba rapporterar inifrån Kapitolium försöker mobben utanför ta sig in i Kongressen. Till sist lyckas de. Foto: Lev Radin/Sipa USA

Kadia Goba inser att något är på väg att gå snett på riktigt när hon upptäcker att representanthusets demokratiska talman Nancy Pelosi har lämnat lokalen. Kort därpå informerar polisen på Kapitolium att några har brutit sig in.

– Sedan får vi veta att de som har tagit sig in befinner sig vid rotundan, och det är inte särskilt långt ifrån oss, så det är oroväckande.

Dramatiken trappas upp: Plötsligt uppmanas ledamöterna att ta fram sina gasmasker från undersidan av sätena och journalisterna tilldelas masker av personalen i representanthuset.

Kadia Goba går in i yrkesrollen och formulerar tweet på tweet: ”Vi har fått rådet att vara redo att huka i våra stolar”, ”Nu ber vi” och ”Folk bankar på dörren”.

https://twitter.com/kadiagoba/status/1346903667748831238?s=20

– Jag är lite rädd, men jag jobbar.

Efter en stund evakueras alla i salen till en hemlig plats. Där fortsätter Goba att arbeta och svara på samtal och mejl. Det är en surrealistisk upplevelse.

Känslorna kommer två dagar senare, när hon börjar bläddra igenom bilderna inifrån upploppet i kongressen.

– Jag ser bilderna på kvinnan som dog och inser att jag hörde skottet, även om jag inte visste vad det var, det lät bara som en stor smäll. Det var så galet nära. Det blir mycket mer skrämmande i efterhand. Men jag kan fortfarande inte ta in allt.

Läs mer: Så stormades kongressen timme för timme

Nadine Seiler har berättat för DN att hon aldrig kunde föreställa sig att demonstranterna skulle nå fram till Kapitolium.
Nadine Seiler har berättat för DN att hon aldrig kunde föreställa sig att demonstranterna skulle nå fram till Kapitolium. Foto: Pontus Höök

Protesterna mot rasism och polisbrutalitet nådde Washington i skiftet mellan maj och juni förra året. Då kallade Vita huset in nationalgardet och federal polis för att trycka tillbaka demonstranterna. Trump höll en presskonferens i rosenträdgården vid Vita huset, där han hotade att skicka in militär i USA:s storstäder för att kväsa upproren.

Kadia Goba var på plats.

Medan presidenten talade tog kravallpolis till gummikulor och tårgas för att rensa gatorna runt Vita huset från demonstranter. Sedan kunde Trump vandra bort till en kyrka i närheten och posera på bilder med bibeln i hand. Det var som om han försökte driva ut demonstranterna.

– Det är en stor skillnad mot vad han sa den dagen, och hur han sedan uttryckte sig i förra onsdagen. De som kom för att storma Kapitolium var hans folk, konstaterar Kadia Goba.

Karen Irwin gör sig redo för ännu en natt i tältsängen på Black Lives Matter Plaza. I bakgrunden syns kyrkan där Donald Trump höjde bibeln i juni förra året.
Karen Irwin gör sig redo för ännu en natt i tältsängen på Black Lives Matter Plaza. I bakgrunden syns kyrkan där Donald Trump höjde bibeln i juni förra året. Foto: Pontus Höök

Det var efter Vita husets agerande i juni som Washingtons borgmästare tog initiativ till att döpa om en del av den 16:e gatan till Black Lives Matter Plaza.

Efter Bidens valseger samlades folk vid torget för att fira. Två månader senare är platsen ganska ödslig och kall.

– Många kom och tog ett fint foto på sig själva den 7 november. Men de försvann igen, säger Nadine Seiler.

Hon kamperar ihop med Karen Irwin på Black Lives Matter Plaza till den 22 januari. Då har Trump fått lämna ifrån sig makten, och alla protestskyltar vid staketet mot Vita huset kan plockas ned.

”Inte ens min man kan förstå hur det är att vara svart i USA”

I vanliga fall sysslar hon med heminredning. Medan hon vakar vid torget får maken ta hand om hushållsekonomin och betala räkningarna.

Han är vit polis.

– Han lever med mig. Inte ens han kan förstå hur det är att vara svart i USA. Det är just därför som jag är här, säger hon.

Kadia Goba utanför kongressen.
Kadia Goba utanför kongressen. Foto: Pontus Höök

Onsdagen den 6 januari 2021 börjar som många andra dagar i BLM-aktivisten och hårfrisörskan Bridgette Craigheads liv. Hon ska fixa frisyrer. Hon är glad, efter beskedet på morgonkvisten att baptistpastorn Raphael Warnock har säkrat den ena av de två platserna i senaten i omvalet i Georgia (samma kväll kommer beskedet att Demokraterna tar hem även den andra platsen och Demokraterna får majoritet i senaten med minsta möjliga marginal).

Warnock blir den första svarta senatorn från Georgia. Medborgarrättsaktivisten och demokraten Stacey Abrams har en stor del i succén, genom sitt hårda arbete för att stärka rösträtten.

– Det är fantastiskt. Men på sätt och vis tror jag att det är den framgången som sätter saker i rörelse bland Trumpsupportrarna i Washington. Nu vet de att de är på väg att förlora makten, de vet att deras tid är på väg att rinna ut, säger Bridgette Craighead.

Läs mer: Demokrater firade på historisk mark i Atlanta

Penny Blue har varit mentor för Bridgette Craighead i kampen mot rasism. Här på Bridgettes frisörsalong i Rocky Mount.
Penny Blue har varit mentor för Bridgette Craighead i kampen mot rasism. Här på Bridgettes frisörsalong i Rocky Mount. Foto: Pontus Höök

Under onsdagen fortsätter hon med sina kunder. Hon har sällskap av Penny Blue, som egentligen ska ägna sig åt räkenskaper. Men det går inte att stänga av, när det kommer fler och fler rapporter om att det går vilt till bland Trumpsupportrarna på Kapitolium och det dyker upp fler och fler bilder från kaoset och tumultet i mobilerna.

– Det krossar mitt hjärta. Kapitolium är en del av USA:s historia. De visar inte respekt för sin egen historia. Och sedan dör människor! Jag bryr mig inte om ifall de är Trumpsupportrar eller inte, ingen förtjänar att dö, säger Bridgette Craighead.

Det är en blacklash, säger Penny Blue, med en ordlek med ordet svart och bakslag.

– Donald Trumps valframgång var en reaktion på Obamas tid vid makten. Det händer alltid när svarta medborgare når framgångar i vårt land. Trump handlar inte om något annat än vit överhöghet. Även om folk som röstar på honom har försökt förneka det, säger hon.

– Vi i Black lives matter demonstrerar för våra liv, de demonstrerar för makten.

Stormningen av Kapitolium följs av utegångsförbud i Washington. Dagen därpå töms huvudstan ganska snabbt på Trumpsupportrar. Två män åker hem till Rocky Mount.

Bridgette Craighead i en paus från den hätska debatten om polismännen i Rocky Mount.
Bridgette Craighead i en paus från den hätska debatten om polismännen i Rocky Mount. Foto: Pontus Höök

Bridgette Craighead kan inte gå in på några detaljer om hur hon får bilden med polismännen inne på Capitol Hill. Någonstans finns en visselblåsare som gör gällande att bilden redan nått den lokala ledningen för polisen, och att ingen reagerat.

Det blir Black lives matter i Franklin County som får ta fajten.

”Ni ska inte få låtsas att ni stöder oss”, skriver Bridgette Craighead i ett rasande inlägg till polismännen på Facebook.

Reaktionerna på hennes Facebookmeddelande blir starka. Nyhetsredaktioner lyfter upp historien och polismännen stängs av från jobbet. De lokala cheferna lägger locket på.

De båda poliserna försöker försvara sig på Facebook. Den ene skriver att han kan protestera för det som han tror på, och fortfarande stödja andra som protesterar för det som de tror på. Den andre gör poängen att vänstern förstörde livet för småföretagare och civila under protesterna i somras, medan högern gick till attack mot styret i Washington.

”Vi kallade de här polismännen för vår familj vid ett tillfälle. Nu har jag börjat tvivla”

I upploppen under BLM-protesterna i somras utsattes storstäder som Minneapolis och Atlanta för mycket omfattande vandalisering. Men BLM-demonstranterna i Rocky Mount har bara ritat med krita på trottoarer – och haft tillstånd till det.

De upplevde att de hade en fin kontakt med polismännen som bevakade manifestationerna.

– Jag minns att vi kallade de här polismännen för vår familj vid ett tillfälle. Nu har jag börjat tvivla på allt som vi pratade om, säger Bridgette Craidhead.

Hon tycker att polismannen såg ut som en terrorist på bilden.

– Han tog sig till Kapitolium, han var inne i byggnaden, han tog en selfie vid statyn och han stack upp fingret i luften. Allt signalerar vit överhöghet.

Minnesplatsen där aktivisten Heather Heyer dödades vid kravallerna i Charlottesville. Hon är borta, men inte glömd.
Minnesplatsen där aktivisten Heather Heyer dödades vid kravallerna i Charlottesville. Hon är borta, men inte glömd. Foto: Pontus Höök

Vreden rör sig genom USA. Den färdas från Trumpfästen på den amerikanska landsbygden, där väljarna är stenhårt övertygade om att Demokraterna stal valet, trots att domstolarna har avfärdat såna påståenden gång på gång. Den fyller Kapitolium. Och den rör sig som i svallvågor utåt från maktens centrum till småstäderna i Virginia.

Bilderna av stormningen av kongressen fyller en hel värld med chock och bestörtning.

– Hur kan någon vara överraskad? undrar Susan Bro, en pensionerad lärare från ett litet samhälle nära Charlottesville i Virginia.

Det var där som högerextremister samlades i augusti 2017, för att demonstrera mot förslaget att flytta en staty av sydstatsgeneralen Robert E Lee. Unite The Right-kravallerna samlade Ku Klux Klan-anhängare, nynazister och vita nationalister.

Kravallerna slutade i tragedi när en man körde rakt in i motdemonstranternas manifestation. En aktivist dödades. Det var Susan Bros dotter Heather Heyer.

– Alla vi som var med i, eller påverkades av, händelserna i Charlottesville, vi blev mycket upprörda över det som hände i kongressen. Men vi blev inte förvånade, berättar Susan Bro i ett videosamtal med DN.

Minnet av Heather Heyer hedras i Charlottesville.
Minnet av Heather Heyer hedras i Charlottesville. Foto: Pontus Höök

Hanteringen av Charlottesville tydliggjorde den då ganska nytillträdde presidenten Donald Trumps band till vit makt-rörelsen i USA. Han dröjde med att ta avstånd från de våldsbejakande högerextremisterna, han ansåg att motdemonstranterna hade ett stort ansvar för våldet och han hävdade att det fanns ”väldigt fina personer” på båda sidor.

Susan Bro tycker att det finns tydliga paralleller till stormningen av Kapitolium.

– Arga ord från högt uppsatta personer får folk att agera. Den som har mycket makt och inflytande måste vara försiktig med orden. Men det fanns folk som bara fortsatte hetsa, och de fick det resultat som de ville ha, säger hon.

Hon tror att händelser som kravallerna i Charlottesville eller stormningen av Kapitolium fungerar lite grand som en tryckkokare: Spänningen byggs upp, och sedan lättar någon på trycket. Så blir det stora reaktioner. Och sedan går alla vidare som vanligt.

Hon kan låta luttrad. Men efter dotterns död har hon ändå vigt sitt liv åt att försöka förändra USA. Hon har funderat mycket på hur hon ska nå fram till de mest benhårda Trumpanhängarna. Några av dem finns i familjen.

– De ringde för några dagar sedan och ville prata om hur vi hade nått världens ände för att Biden blir president och Demokraterna tog över kongressen. Men då fick jag nog och snäste av dem. Jag orkade inte. Vi måste få slut på allt detta nonsens om det stulna valet.

Motståndarna möts i Rocky Mount. En pensionerad polis försvarar kollegerna som tog sig in på Kapitolium. Bridgette Craighead försöker argumentera emot.
Motståndarna möts i Rocky Mount. En pensionerad polis försvarar kollegerna som tog sig in på Kapitolium. Bridgette Craighead försöker argumentera emot. Foto: Pontus Höök

First amendment! Första tillägget!

Fem dagar har gått sedan stormningen av Kapitolium och Black lives matter i Franklin County försöker hålla presskonferens utanför stadshuset i Rocky Mount, men avbryts av en motdemonstration för polismännen.

Första tillägget till den amerikanska konstitutionen garanterar medborgarnas yttrandefrihet och mötesfrihet. Den här kvällen ska invånarna i en liten stad i Virginia använda sina konstitutionella rättigheter för att avbryta varann.

– De här männen gjorde ingenting våldsamt, vrålar en man i collegetröja.

– Är du allvarlig? Det dog människor inne i den byggnaden och du står där och säger att det inte förekom våld, skriker en kvinnlig BLM-aktivist som kommit hela vägen från Washington.

– Var du på plats? replikerar mannen.

– Jag var på plats när Black lives matter protesterade, och din president skickade ut nationalgardet, fräser kvinnan, med hänvisning till protesten i Washington i juni.

Det pågår ett stängt möte någonstans inne i byggnaden. Enligt uppgift ska det inte handla om polismännen, men Bridgette Craighead och de andra BLM-aktvisterna är på plats i alla fall, för att manifestera sitt missnöje med den lokala polisledningen.

Silence is violence, tystnad är våld, skanderar de en stund.

Gregory Maxwell är veteran från armén och BLM-aktivist. Han försöker resonera om etik med en pensionerad polis i Rocky Mount. Bridgette Craighead lyssnar.
Gregory Maxwell är veteran från armén och BLM-aktivist. Han försöker resonera om etik med en pensionerad polis i Rocky Mount. Bridgette Craighead lyssnar. Foto: Pontus Höök

Lugna er, uppmanar Bridgette Craighead, för hon vill höra vad folket på andra sidan har att säga, den här kvällen i Rocky Mount.

En person pratar mycket mer än de andra. Han har en tröja som visar att han är pensionerad polis. Han vill inte berätta vad han heter. Han säger att han inte har jobbat i Rocky Mount, men att han har varit med och utbildat de två poliserna på bilden från Kapitolium, och han vill försvara dem.

Han hävdar att männen släpptes in i kongressen när upproret var över.

– De var där, och utnyttjade sina medborgerliga rättigheter. De var där för att protestera fredligt. Ingen av er vet om de deltog i något, säger han.

– Och de var här för er när ni gjorde en Black lives matter-grej, inflikar en kvinna i bakgrunden.

Mannen vägrar först att tro att en av poliserna visat sitt långfinger på selfien. När han ser bildbevis säger han att sådana gester också ingår i yttrandefriheten.

Sedan berättar han att han själv tränades upp av en svart polis.

– Han är mycket äldre än jag. Men han är min bästa vän. Jag älskar honom, säger mannen.

Det finns ögonblick av samhörighet den här kvällen i Rocky Mount. Och sammanbrott däremellan.

– Varför hatar du mig så? ropar Bridgette Craighead till en kvinna.

– Varför hatar du mig? svarar kvinnan.

Båda låter desperata. Det är ett ögonblick av förtvivlan i USA i januari 2021.

Kongressen, några dagar efter stormningen.
Kongressen, några dagar efter stormningen. Foto: Pontus Höök

På onsdag får USA en ny president i Joe Biden. Hans vicepresident Kamala Harris har rötter i Indien och Jamaica. Hon betraktar sig som svart. Hennes make och bonusbarn är av judisk börd. Hon har arbetat i många år inom rättsväsendet som åklagare och justitieminister i delstaten Kalifornien. Radikala krafter tycker att hon gjorde alldeles för lite för att förändra rättssystemet när hon befann sig på insidan.

Men Bridgette Craighead är hoppfull.

– Jag tycker att hon redan har visat vad svarta kvinnor kan åstadkomma. Jag hoppas att hon kan hjälpa vår president att göra USA framgångsrikt igen, på riktigt, säger hon.

Susan Bro får göra skillnad på vad hon hoppas och vad hon tror.

– Jag blir 65 i år, så jag är lite mer realist än jag skulle önska. Jag tror att vi kommer att vi få se många fina tal och många ryggdunkningar och sedan slätar man över allt och går vidare. Men jag vill att vi ska gräva djupt i vad som hände. Gör något åt de smärtsamma felen på riktigt, säger hon.

Axios-reportern Kadia Goba säger att politik i USA kanske kan komma att handla om sakfrågor igen när Trump har lämnat Vita huset.

– Biden har möjlighet att få igenom lagstiftning. Men jag kan inte tänka mig annat än att det faktum att inkräktare kunde ta sig in på kongressen får en stor inverkan på hans första hundra dagar.

Bridgette Craighead får en kram av några av de andra BLM-aktivisterna efter manifestationen. Till vänster skymtar Kasey Smith och kvinnan till höger heter Olivia Clements.
Bridgette Craighead får en kram av några av de andra BLM-aktivisterna efter manifestationen. Till vänster skymtar Kasey Smith och kvinnan till höger heter Olivia Clements. Foto: Pontus Höök

Efter demonstrationen i Rocky Mount går Bridgette Craighead undan och gråter. Det ska dröja några dagar tills hon får veta att de båda polismännen i Rocky Mount har gripits, och riskerar åtal för närvaron på Kapitolium.

Den här kvällen är hon bestört. Men hon vägrar misströsta.

– Vi hade i alla fall en konversation och de fick mycket sagt och vi fick mycket sagt, och även om de inte kan förstå oss just nu, så planterades något litet frö. Det kan växa därifrån, säger hon.

Kanske finns det hopp.

Kanske inte.

Bridgette Craighead berättar också att hon känner sig allt mer utsatt i sin hemstad. Hon har bestämt att hon ska åka och skaffa sig ett vapen.

– Jag är en ensamstående mamma. Jag måste kunna skydda mig.

Läs artikeln här!

Läs artikeln här!

Leave a reply

error: Content is protected !!